Sökresultat

Insulinproducerande betaceller kan föröka sig. I vart fall de första 30 åren av livet. Sedan upphör celldelningen. Det är omstritt bland forskarna om betaceller hos människor överhuvud kan dela sig. Kan den det får det konsekvenser för både typ 1 och typ 2 diabetes. Forskare från Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien har använt de atmosfäriska sprängningarna av atomvapen på 1950- oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/betacellen-delar-sig-i-30-ar-sedan-ar-det-slut - 2025-11-07

En vaccination med proteinet GAD65 har visat sig kunna bromsa utvecklingen av diabetes hos barn. Rosaura Casas, forskare i pediatrik vid Linköpings universitet, får nu ett stort bidrag för att närmare undersöka vad som egentligen händer i immunsystemet när vaccinet sätts in. Typ 1 diabetes innebär att immunsystemet angriper de egna insulinproducerande cellerna. Att kunna behålla en viss mängd cell

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-diabetesvaccinet-fungerar-hur-gar-det-da-till - 2025-11-07

Hälften av dem som har haft diabetes i mer än 50 år har inte ögonskador som påverkar synen eller andra allvarliga komplikationer. De lindriga ögonförändringar de ändå har kom tidigt under sjukdomsförloppet. Forskare vid Joslin Diabetes Center i Boston följer flera hundra riktiga diabetesveteraner med regelbundna kontroller. För att kunna vara med i undersökningen ”Medalists” ska diagnosen diabetes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-riktigt-langvarig-diabetes-utan-ogonskador - 2025-11-07

En vätskefälla som skiljer ut partiklar och som i framtiden ska kunna ersätta njurar. Projektet är ett samarbete mellan forskare och studenter vid Örebro universitet och uppfinnaren Conny Norman. Målet är att vätskefällan ska kunna 3D-printas i vilket material som helst. Den ska kunna operas in innanför huden och vara ett stöd för njurarna. Patienten ska kunna sätta på och stänga av fällan själv o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vatskefallan-en-uppfinning-att-rena-blodet - 2025-11-07

Feta råttor utvecklar en förhöjd smak för sött och sötsuget gör att de hamnar i en ond cirkel där fetman förvärras. En fetmaoperation gör inte bara att de snabbt går ned i vikt. Även deras sötsug minskar. Mycket tyder på att detta också gäller överviktiga människor. Fetmaoperationer är en drastisk men effektiv behandling för kraftig och varaktig viktminskning. En långtidsuppföljning, mellan 6 och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaoperation-andrar-smakupplevelsen - 2025-11-07

När Vetenskapsrådet beslutade om hur pengarna för medicinsk forskning i Sverige ska fördelas, den så kallade Stora utlysningen 2010, fick många forskare på Lunds Universitets Diabetescenter stora anslag. Nedan en lista på mottagarna. Corrado Cilio: 2,7 miljoner, uppdelat på tre årIsabel Goncalves: 1,2 miljoner, uppdelat på tre år.Leif Groop: 11 miljoner, uppdelat på fem år.Åke Lernmark: 2,4 miljon

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/guldregn-over-diabetesforskare-i-malmolund - 2025-11-07

Så beskriver professor Freddy Ståhlberg den senaste pusselbiten till Lunds universitetsmedicinska bildcentrums (LBIC) maskinella utrustning. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat en ansökan om en nationell anläggning för ultrahögfälts MR (se faktaruta nedan) med placering i Lund. Det rör sig om en ny magnetresonanskamera som ger en mycket högre upplösning än de kameror som används idag. – Vi vill e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/som-att-titta-i-en-levande-hjarna - 2025-11-07

Också äldre än 80 år som drabbas av hjärtinfarkt tjänar på blodfettssänkande behandling. En genomgång av knappt 15 000 svenska patienter visar att dödligheten nästan hade halverats om de hade fått rätt medicin. Äldre som drabbas av hjärtinfarkt löper större risk att dö men behandlas i lägre grad än yngre med kolesterolsänkande mediciner. Detta trots att behandlingen ger goda resultat även för äldr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aldre-patienter-med-hjartinfarkt-far-inte-ratt-eftervard - 2025-11-07

Det behövs en folkhälsokampanj i Sverige om diabetes, vad sjukdomen innebär och hur den kan förebyggas, konstaterar Nationella Diabetesteamet i ett pressmeddelande. – Tyvärr kan vi dagligen i den praktiska verksamheten på sjukhuskliniker och vårdcentraler konstatera att diabetespatienterna blir allt yngre, vi ser betydligt fler 40-åringar idag. Patienterna är också tyngre. Åtta av tio vuxna som få

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-fem-ganger-fler-dor-i-diabetes-i-trafiken - 2025-11-07

Kakao har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar, det har flera studier visat. Nu vet forskare vid Linköpings universitet också varför. Choklad verkar på samma sätt och lika effektivt som ett vanligt blodtryckssänkande medicin. När en grupp försökspersoner fick mumsa i sig en ordentlig bit mörk choklad hämmades enzymet ACE i kroppen. Enzymet bidrar till att höja blodtrycket.Bakom studien

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/choklad-lika-bra-som-medicin - 2025-11-07

Ett spatio-temporalt dataset på mikronivå för geokodade individer i fem svenska församlingar, 1813-1914, har skapats av Finn Hedefalk, Patrick Svensson och Lars Harrie. Publikationen finns fritt tillgänglig på: http://www.nature.com/articles/sdata201746, och information om författarna finns här: Finn Hedefalk, Patrick Svensson och Lars Harrie.Datasetet ger en detaljerad spatio-temporal beskrivning

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/historiskt-spatio-temporalt-dataset-1813-1914-publicerat-i-nature-scientific-data - 2025-11-07

Professor Torben R. Christensen är huvudförfattaret ill en internationell utvärdering av Arktis klimat och miljö, "Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic", (SWIPA). Författarna intervjuades för en kortfilm som nu är tillgänglig. SWIPA-rapporten släpptes den 25 april 2017 vid en konferens i Washington, "Bringing Knowledge to Action" som organiserades av Arctic Monitoring and Assessment-progr

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/torben-r-christensen-i-kortfilm-om-arktis-klimat-och-miljo - 2025-11-07

EASAC har gett ut en ny rapport om skogens multifunktionella roll. Bl.a. avlivas myten om bioenergins klimatneutralitet. EASAC – de Europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma vetenskapliga råd – har gett ut en ny rapport som handlar om skogens multifunktionella roll med fokus på biodiversitet och klimat. I rapporten avlivas bland annat myten om bioenergins klimatneutralitet och där ges förslag p

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/ny-rapport-fran-easac - 2025-11-07

Hakim Abdi, som nyligen disputerade vid institutionen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel på webbplatsen The Conversation. Hakim Abdi disputerade nyligen vid institutionen. Nu har han publicerat en populärvetenskaplig artikel på webbplatsen The Conversation. Artikeln har titeln ”Chad is the country most vulnerable to climate change – here’s why”.Artiklar som publicerats på webbplatsen p

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/chad-country-most-vulnerable-climate-change-heres-why - 2025-11-07

Jörgen Olofsson, Markku Rummukainen och Minchao Wu intervjuades nyligen i olika medier. Forskare i intervju om strategier för att uppnå klimatmålenJörgen Olofsson har intervjuats i Dagens ETC om en ny bok med 100 strategier för att uppnå klimatmålen till år 2050. ”Jag har bara skummat igenom listan, men jag ser att till exempel livsmedel, hur de produceras och konsumeras, är med. Det tror jag är e

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/medarbetare-i-svensk-media - 2025-11-07

Anders Lindroth intervjuad i Dagens ETC om skogens klimatpåverkan, och om varför kolhalten i atmosfären ökar. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen, blev nyligen intervjuad av Dagens ETC. En artikel handlar om skogens klimatpåverkan. ”I princip vore det bästa för klimatet att bara låta skogen stå den närmaste tiden, om man snabbt vill uppnå resultat”, säger Anders.I en annan artike

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/anders-lindroth-i-intervjuer-i-dagens-etc - 2025-11-07

Antagandet att bioenergi är klimat- eller koldioxidneutralt ifrågasätts allt mer. Återbetalningstiden för koldioxidskulden som uppstår vid förbränning kan vara mycket lång. Exempelvis generar kalhyggesbruk mycket stora utsläpp av växthusgaser de första 10–15 åren efter avverkning, skriver forskarna Anders Lindroth och Christina Moberg. Läs hela artikeln på DN DebattBesök Anders Lindroths personals

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/dn-debatt-kalhyggesbruk-ger-stora-utslapp-av-vaxthusgaser - 2025-11-07

Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen, har intervjuats i ett filmklipp som publicerats på ATL:s webbplats. I intervjun berättar Lindroth bland annat om kontinuitetsskogsbruk och skogen som kolsänka.Se filmklippet här

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/anders-lindroth-i-intervju-om-skogen-som-kolsanka - 2025-11-07

Ett stor "gardin" sätts upp för att minska vatteningången till delar av skogen. NBC News gjorde nyligen ett reportage om ett pågående VR-Uforsk-finansierat projekt samordnat av Dr Dan Metcalfe. Projektet går bl.a. ut på att man riggar en 30 meter hög 40 meter bred gardin mitt i orörd molnregnskog i Peru. Syftet är att minska den mängd vatten som når skogen, för att därefter mäta följderna detta få

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/dan-metcalfe-samordnar-projekt-peruansk-regnskog - 2025-11-07

Dan Metcalfe skriver om ett nyligen publicerad artikel i Science. Dr Dan Metcalfe vid institutionen har skrivit om en nyligen publicerad artikel i Science. Artikeln handlar om resultatet av 26 års kontinuerlig försöksuppvärmning på markmikrobiella populationer och effekten det får på kolets kretslopp. Författarna fann att jordens mikrobiella population, under långa perioder av uppvärmning, förändr

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/en-mycket-storre-andel-av-den-kol-som-finns-lagrad-i-marken-skulle-kunna-vara-i-riskzonen-att-bli - 2025-11-07